Jag orkar allvarligt inte med detta mycket längre. Jag har ingen fritid. Den enda fritid jag har är på torsdagar och då blir det utgång på Kåren. Så då blir det inte direkt att man slappar. Det är jobb och skola hela tiden. Idag tog jag beslutet att inte gå till skolan och göra min uppgift. Jag ska vara hemma (till det så klart är dags för att jobba) och städa upp i min enorma röra i lägenheten. Ska tvätta min månadstvätt som jag har nu. Jobbar iaf bara 10 timmar denna vecka. Puh. Måndag, tisdag, fredag. Till helgen är ju tanken att åka till Södertälje. Får se om jag hinner dock, beror på hur långt jag hunnit med uppgiften, är seminarium på måndag.

Har haft två vita helger på rad nu. Tur att jag var nykter i helgen. Har ju jobbat öppning-stängning i FF lördag och söndag. Fy satan vad jag har haft folk. Det fanns inget slut. Lördagen var sjuk.

Idag ska jag jobba i Mini-huset. Jag får lite ångest över det. Jag är så rädd att barnen ska börja bråka, göra illa sig, gråta. Natten till igår drömde jag att jag slog till en unge på armen. Mörkade sedan detta för föräldrarna och sa att jag absolut inte slagit deras barn som han påstod utan att han gjort illa sig själv. Nu tror jag ju inte att jag kommer slå en unge men vill inte att de ska gråta pga. mig. Tror detta bottnar sig i när jag jobbade i Sälen. Stod i barnliften typ 4 timmar. Råkade trilla över ett litet barn som började gråta och ville inte gå i skidskolan mer. Så föräldrarna fick hämta honom.