Jag fullkomligt hatar "varannan vecka". Det är då det är dags att ta prover. På torsdag ska jag iväg och jag ser inte framemot det. För två veckor sen slog jag mitt rekord gällande hur många sköterskor jag förbrukade: 3 stycken. Min kropp vägrar tydligen att lämna blod, vilket leder till att sköterskorna får dåligt självförtroende och byter ut sig själva. Till slut kom det i alla fall blod, tack nr 3, men då var redan armveck och händer sönderstuckna. Knappt har mina blåmärken försvunnit innan det är det är dags att stickas på nytt.

Nej nu är jag trött på det här. Jag vill känna att kroppen mår bättre av min medicin, så det känns att det är värt. Har haft ett par bra dagar nu..fram till igår. Jag kunde knappt röra på mig, att försöka gå var inget alternativ. Idag är för övrigt första jobbdagen så jag hoppas att min kropp pallar.

Klag.

Då var midsommarhelgen över för den här gången och jag måste erkänna att jag är helt slut.

Midsommaraftonen började med att mamma hade kusinträff hemma hos oss, sedan gick vi ner till Janvallen för traditionellt midsommarfirande här i byn. Resning av midsommarstång, åktur med lövad vagn, dans kring stången, fiskdamm och lotterier. När jag var i kanske åldern 12-15 så var det jag och en annan tjej som satt i fiskdammen. Det ni. Ett år blev jag helt plötsligt inte längre tillfrågad. Fick aldrig reda på vd det berodde på. Kanske blev jag för gammal.

Kvällen spenderades hos min moster i Dala-Floda. Grillning och femkamp. Behöver väl knappast påpeka att mitt lag vann. Mycket trevlig dag.

Igår åkte jag till Bjursås och hem till Limpans föräldrar. Grillning (igen), kubb och lite vin. Midsommarsdagsfirande på Dössberget. Upp på berget för att låta Pumpbolaget och Hoffmaestro stå för underhållningen. Min första och med all säkerhet sista gång. Det var väldigt trevligt, det var det men nu kan jag kryssa av det på min to do list.

Nu ska det ätas grillat (ja ytterligare en gång) och sedan ska jag sjunka ner i soffan och kolla på fotboll.

Sedan jag började med mina nya tabletter så har det börjat knastra i käken på höger sida. Det verkar bli värre när jag dricker alkohol.

I alla fall... En utav mina sista helger i Falun så hade jag haft knaster flera dagar i rad. en kväll så skickade jag ett sms till mamma där jag skrev:

"Det knastrar i min käke, jag är faktiskt rädd." Mamma svarar med ett typiskt mammasvar. Jag blir nöjd, jag har fått lite uppmärksamhet och sympati. Vad jag inte fattade var att mamma egentligen skrattade bakom min rygg, och dagen efter får jag följande sms från mamma: "Jag har ont i huvudet, jag är faktiskt rädd."

Nu fick hon vara rolig också.

Idag råkade det bli så att jag är uppe med tuppen då stressen gjorde det omöjligt att sova. Känns som att jag har hur mycket som helst att göra. Ska bland annat göra cupcakes för första gången i mitt liv, och det ska erkännas att jag är lite nervös över att göra frosting. Jag vill inte att det ska bli som majonäs.

Nu kör jag.

En riktigt bra dag idag trots strömavbrott och vissa paranormala händelser. Nöjd med min vegetariska pastagratäng blev jag också, till och med min far som i vanliga fall inte tycker att man blir mätt på vegetariskt.

Ikväll har jag bakat kakor till på lördag till tonerna av Håkan Hellström. Medan kakorna var i ugnen så drack jag ett glas onsdagsvin med mamma (ni vet jag måste dricka vin för lederna. Enda anledningen). Efter det gick vi ut och plockade blommor. Jag lever Bullerby-livet. Plus en touch av vin. Jag trivs.

Jag har inte direkt kollat så mycket på Färjan när det gick på tv. Och nu har tydligen kanal 5 börjat sända detta i repris och jag fastnade  precis i ett avsnitt. En tjej blev nerskickad till hytten för att hon var för full. Så sjukt pinsamt. Både mamman och dottern skämde ut sig, då mamman inte var särskilt nykter själv. Det fick mig att tänka över hur man själv beter sig på fyllan. Hoppas vid Gud att jag aldrig betett mig så! Kanske är det Färjan som lockar fram sånt beteende. Creed till ni av mina vänner som orkat jobba med sånt. Ni vet vilka ni är.

Jag är en sucker för Twin peaks och till min stora glädje såg jag att onsdag 30 juni så börjar kanal 9 sända serien från början. I love. Givetvis ska jag kolla!

Jag är inte bortskämd med att få saker och idag fick jag något som gjorde mig enormt glad. Min kära Marie gav mig en kruka med en smultronplanta i! Hon har hört mig säga att jag ville ha en sådan, och nu har jag min alldeles egna planta. Dagens ass kissing kommer här: Marie är en sådan person. Hon är mån om andra och gör sånt här.

Jag fick plantan för att det var sommar och som en pepp för mina leder. Jag har redan bestämt att den ska stå på en pall på verandan. En pall som vi inte har än men som jag hittat på loppis åt min mor.

Jag fick även ett litet kort men det låter jag bli att lägga upp då jag redan hängt ut en person (mamma) här idag. En per dag räcker.

Summan av detta: Så enormt snällt och jag kommer leva på det här ett tag!

Givetvis är jag tvungen att stoltsera upp min planta!

När jag ändå är på gång så  måste jag visa mammas stege hon köpte förra året på Vitt & Vackert. Jättefin och mami är så nöööjd med stegen.