Ska snart dra iväg till Kåren på klädbytarkväll. Jag trodde det skulle bli hur lätt som helst att hitta 7 plagg jag kunde ge bort, men där hade jag tydligen fel. Jag fick separationsångest! Hade svårt att hitta några kläder som jag var villig att ta farväl av. Har i alla fall fått ihop 5 plagg som jag inte kan förstå hur någon skulle vilja bjuda på.

Så nu drar jag på klädbytarkväll och after school med Elin. Räknar inte med att göra några fynd men jag huppas.

Jag har förstått att många undrar hur jag går klädd när jag är hemma i lägenheten och bara är mig själv. Eftersom min kamera är tillfälligt ur funktion blir det tyvärr inget bildbevis.

Här kommer ett exempel på hur Camilla ser ut en helt vanlig dag:

- Svarta byxor från Adidas (köpta på Intersport i Ludvika)

- Fleecetröja av okänt märke (köpt på Fliesbergs i Mora)

- Barfota alternativt raggsockor som min mormor stickat

Om ni undrar märket, färg eller har andra frågor om fleecetröjan kan ni lämna en kommentar så ska jag hjälpa er så mycket jag kan.

Adidasbyxorna kan tyvärr bli lite svårt att få tag på då de är årsmodell -97 men fråga Intersport om de har några likvärdiga byxor.

Tack för mig!

Japp....persuasion skills, det är det som det handlar om. Hur man övertalar någon att köra på ens idé, få någon att ändra sig etc.

Vi har ett fiktivt scenario:

Vår lärare vill hitta någon som kan promota hennes eventidé. Idagsläget tänker hon använda sig av sina engelska och humaniststudenter, för de har hon känt längre än oss och fått en relation med. Vår uppgift är därför att övertyga henne om varför VI är det bästa valet.

Jag har 4 principer att följa och jag trodde det skulle vara lätt. Men icke. De enda argumenten jag kommer på är ELAKA. Jag smutskastar hennes studenter. Och det är inte riktigt så det ska gå till. Man ska liksom hitta fördelar med de andra och göra dem till nackdelar. Inte smutskasta.

Just nu är allt en enda röra, jag tar lite av varje princip och skriver de under en och samma. Shit.

Och snart måste jag vara klar, för mina föräldrar kommer om en timme.

Jag förstår att ni är nyfikna på hur min bakade potatis blev och att ni suttit som på nålar. Kan säga att det blev en succé! Dock blev skalet lite väl mörkt och jag skulle vilja likna den vid en kolbit men innehållet var perfekt. Tänkte ta en bild för att illustrera denna goda måltid men den var inte så estetisk vacker. Röran blev också utmärkt, trots att jag skippade denna underbara sak kallad TONFISK. Detta kommer jag att göra igen.

Och ja, det är helt okej att kalla mig en förstaklassig kock!

Vad gör man när det är trist väder ute? Antingen ser man på film eller så lyssnar man på schysst musik.

Den första är Moto Boy med den otroligt fina låten Beat heart. Ignorera kidsen.

Låt nummer två är någon som alltid funkar för mig när jag ska bli pepp. Har tjatat rätt mycket om denna och kan hända att jag lagt ut den på bloggen förr. Tyvärr hittade jag bara någon som var promo för True blood, visste inte ens att låten varit med där. Men shit the same.

Ikväll gör jag min första bakade potatis. Känns som att jag kommer bränna den i ugnen. Detta kommer i alla fall bli spännande. Något jag har lärt mig är att nästa gång ska jag göra den i MICRON, tar ju hundra år i ugnen. Jag skulle egentligen ha i tonfisk. Sagt och gjort, jag hällde av tonfisken....kände lukten och höll på att kräkas. För mig är tonfisk KATTMAT och inget annat. Kanske är skillnad om man inte äter tonfisk på burk men för mig funkar det inte. Kommer ihåg att i våras skulle jag rensa kylskåpet då det i slutet av månaden var lite fattigt. Hittade något recept på nätet som hette "Tonfiskgratäng", det lät helt okej tyckte jag. Men....något så vidrigt var det nog längesen jag åt. Det var med snabbmakaroner, och man tycker ju att där borde jag börjat ana oråd om inte annat. Det var det gråaste och mest färglösa jag någonsin ätit. Eftersom jag var fattig så tvingade jag ändå i mig detta tre dagar i rad. Och efter idag tror jag definitivt att min tonfiskskarriär är över.

Nu ska jag kolla över potatisen och hålla tummarna.

Som ett svar till Long distance runner: Anytime babe, anytime! Det kommer ju även en helg nästa vecka. Då kommer nog några glas att höjas och tömmas. Jag ser inga hinder....självklart får du återkomma med bloggandet då. Det blev ju succé om du frågar mig!

Helgen har varit slitsam. Kroppen skriker "Camilla du är gammal!!". Jag lyssnar inte på kroppen utan fortsätter. Fredagens extreme dance har satt sina spår. Imorse var kropppen riktigt mör. Men denna vecka ska bli luuugn fram till finbesöket som ska komma.

Pladderkäften Camilla var framme i fredags. Tror jag avslöjade saker jag inte borde ha gjort. Eller tror?? Jag VET. Jag lär mig aldrig. På fyllan tror jag att alla är mina bästa vänner och att de inte ska komma ihåg saker dagen efter. Fast jag kommer ju ihåg dom....så varför skulle inte dom?

Nu är det i alla fall vatten, ljus och Ensam mamma söker som gäller. Hanna.....SÖNDAGSMYS :)!

Måste tacka mina kära gästbloggare för deras solida insats ikväll. Jag är mer än nöjd. Min livebloggning blev ju lite dålig måste jag erkänna, men det beror på att bloggen var upptagen största delen av kvällen. Dock tycker jag att de har gjort ett nice jobb med att sammanfatta kvällen.

Nu ska jag lägga mig och kolla på Year one. Känns som att filmen är kass och det är säkert en stor anledning till varför jag somnade ifrån den tidigare idag. När jag vaknar imorgon är det dags för lite städ, lite plugg och massa hockey.

Sleep tight.