En fråga som kom upp på festen igår var riktad till alla killar:

" SKULLE DU TA EN KUK I RÖVEN FÖR DIN FLICKVÄN? DVS HON SKULLE BLI VÅLDTAGEN OM DU INTE TOG KUKEN"

Tror att alla killar svarade JA. Förutom en (nämner inget namn hmm). En av anledningarna var: "Hon skulle säkert njuta mer än mig."

Yeah I bet.... det är ju vida känt atAt folk njuter av våldtäkter. Detta drog ner mitt partymood rejält.

Min respekt för vissa killar steg väldigt mycket måste jag säga. Visst, svaret kan verka självklart men tydligen inte...

Har börjat att plugga till omtentorna som är om några veckor. Och då slog det mig: Det är ett år kvar. Ett år. Sedan är det dags att säga hejdå.

Jag bävar. Jag gillar inte sånt.

Kommer ihåg min första säsong i Sälen. Det var så grymt jobbigt att säga hejdå. Tårarna rann. Det var då man insåg hur mycket man skulle sakna alla. Och jag reagerade starkt när vissa som jag inte trodde jag skulle sakna SÅ mycket åkte. När jag och Johan åkte hem i bilen så grät jag i en timme. Inte okontrollerat men tårarna rann.

Var samma sak när jag gjorde ett gästinhopp i Sälen tio veckor förra året. Var så sjukt svårt att lämna dom. Och då hade jag bara varit där 1½ månad jämfört med 6 månader första säsongen. Men ändå...man får sånt starkt band till varandra. Jag grät i lunchrummet när jag skulle säga hejdå till Karin och Richard. Två av dom jag kommit närmast. Stod på Hundfjälletsparkering med Johanna, kramade henne och grät. Och mina roomies..höll på att få lille Alex att gråta, han började nämligen då förbereda sig på sin hemgång som skulle ske två veckor senare och insåg att det kommer bli jobbigt.

Vad vill jag komma med det här då?

Visst att det blir ett starkt band när man bor och jobbar med varandra så tätt inpå. Man fäster sig snabbt.

Skolan blir inte samma sak men man har ändå gått med dessa i tre år. Och det kommer kännas sjukt jobbigt när det är slut. Man är van att ha dom där. När man vill vara bitter. När man vill vara glad. När man vill dricka vin. Eller när man helt enkelt vill fördriva lite tid genom att bara sitta och snacka massa blaj.

Sista året börjar snart. Ser fram emot det. Men fuck...inte slutet. Hatar avsked. Är så jävla blödig i sånna tillfällen.

Gick hem tidigare ikväll pga en kille. Det var fan längesen. Om jag tom ever gjort det. Eller jooo det har jag nog men som sagt längesen. Eller om vi säger så här: var längesen jag gick hem pga en kille jag inte gått hem med pga  hook. Men jag ville inte stanna och se HAN hooka med någon ikväll. Eftersom att jag uppenbarligen bryr mig. Fast det är skumt, samtidigt bryr jag mig inte alls. Vet inte vilket ben jag ska stå på.

Borde inte blogga när jag druckit.