Idag ar en jobbig dag. Jag har det jattebra, missforsta mig inte, men kanner att jag saknar mina vanner. Jag saknar att kunna ringa nagon bara sa dar. Kunna prata med dom. Tror avsaknaden av eget internet kan bidra lite eftersom jag inte har nastintill nagon kontakt med nagon overhuvudtaget. Livet som arbetslos ar onekligen ensamt!

Snart ar min lunch slut och jag ska bege mig ivag och lamna in mitt CV pa diverse hotell och hostel. Jag gillar verkligen inte sant, kanns som att man tranger sig pa da de inte annonserat om jobb. Sen ar det ju det har med att se business ut. Det kanns inte riktigt som min grej sa jag har gjort det basta jag kan. Svarta byxor, en troja och en kort kavaj. Kanner mig lojlig. Men det ska ju gora ett bra intryck. Sager de.

Ang det dar internethaket jag satt pa i Finsbury... De var verkligen inte trevliga eller serviceminded. Bakom disken pa vaggen hade de en skylt dar det stod: "Do not ask for favours. We`ve run out of favours." Dock bjod han bakom disken mig pa en gratis utskrift, alltid nagot.

Tog hur som helst boendet i Finsbury. Nyrenoverat, luktade fortfarande malarfarg. Sa jag ska fa en ny sang och nya mobler, sa det kanns frascht. Inflyttning sker pa lordag sa jag aker dit med grejerna och efter det aker jag och Angelica till IKEA for att handla tacke och kudde at mig. Dock far jag nog inget internet pa en gang, for vaktmastaren sa att de skulle fixa internet sa fort alla rummen var upptagna (finns ett kvar).

Nej nu ska jag val borja vandra och hitta hotel att ge min CV till.. huu.

Jag vet..det blir inte sa mycket uppdatering nu for tiden. Varje gang jag sitter framfor datorn sa soker jag jobb eller kollar efter boende. Ikvall ska nog i alla fall boendet vara fixat. Har en del alternativ nu sa haller pa att salla.

Fan vad drygt att skriva utan prickar over a och o. Sakert drygare att lasa sa jag ska fatta mig kort.

Jaghar sagt det forut och jag sager det igen. JAG HATAR MOBILT BREDBAND. Anledningen till att det inte blir sa mycket uppdatering har ar att vi anvant upp utrymmet p Angelicas mobila. Kommer nog ha nat igen i borjan av april da jag ska (forhoppningvis) flytta till ett nytt stalle.

Just nu sitter jag pa varldens segaste nat pa en sunkig nyckelaffar i Finsbury park. Om en timme ska jag traffa en hyresvard som ska visa mig ett rum har i omradet. Ska aven forsoka skriva ut version 3 av mitt CV...om det gar. Gubben i kassan var valdigt suspekt. Jag ar ganska saker pa att det pagar nagon slags droghandel bakom min rygg. Skumma affarer det har.

Om jag far rum ikvall sa ska tisdagen ga at att ga runt med CV och soka jobb. Pa kvallen ska Angelica dra med mig pa ett gympapass....herregud, jag gor ju inte sant. Pa onsdag kanske jag ska aka till IKEA och kopa kuddar och tacke. Kanske.

Det har blev ju inte sa kort anda. Nu ska jag kopa en macka och glassa i varsolen!

Forresten...forsta dagen jag kom hit sag jag en humla. Eller nagot som sag ut som en humla iaf. Det ni.

Dagen har varit produktiv faktiskt! La upp mitt CV på en sida och efter en kvart ringde det en rekryterare som jag ska träffa imorgon. Det handlade om administrativa jobb på kontor och receptionsjobb, lite sådant grejs. Ärligt talat kommer jag inte ihåg vad han sa för jag blev så nervös när det ringde. Men tror det var något sånt.

Har även sökt en del boende men tyvärr har ingen hört av sig, så det blir väl att sitta hela kvällen imorgon och kolla upp fler. Boende är svårt. Visst det finns sjukt mycket men det är ju så enormt dyrt här så när man har sållat ut så är det inte så många alternativ kvar. MEN någongång ska jag väl hitta något, annars får man väl ta in på hostel till manfår något. Inget som direkt ingick i min plan men ändå!

Den här nuvarande lägenheten då. Ja...vi bor ju för närvanade tre stycken här, men Angelicas kompis sover borta varannan natt typ. För att beskriva lägenheten: Ni som vet hur stort mitt flickrum i Björsjö är.....rummet där vi sover tre i är lika stort. Sedan har vi badrum och kokvrå.

För er i Falun: Rummet där vi sover är MINDRE än mitt rum i Falun. Skulle tippa på att vi bor på 18 kvadrat. Det är grejer överallt. Men det får gå, jag var ju beredd på att leva i en resväska ett tag.

Nu blir det äggmacka och gröt och lite Big Brother på det, nu när Angelica äntligen kommit hem. Hon jobbar över varje kväll. Busy kvinna det där. Möte

Nu är jag på plats! Eller ja, har varit på plats i 2½ dygn.

Flygresan gick bra, trots min enorma nervositet. Jag är inte jätteförtjust i att flyga. Jag försökte vara lagom engelsk genom att dricka te och lyssna på Babyshambles. Jodå.

Var meningen att vi skulle på visning i lördags men blev inget, vilket vi tyvärr fick veta när vi redan tagit oss från stället där vi bor nu och där visningen var, vilket tog närmare 1½ timme. Men gjorde inte så mycket för då hann vi reka lite runt området och kolla upp var boendet låg. Visningen blev istället igår söndag. Var ett boende med 4 sovrum, ett lagomt kök, allrum, tvättstuga och en liten trädgård. Väldigt bra allting egentligen, minus heltäckningsmatta :) Problemet är att det är bara jag och Angelica...och vi behöver vara 4 stycken för att kunna ta den. Verkar nämligen som att italienskorna bangat.

Nu finns det flera boendealternativ och varianter men det som tyvärr verkar vara det mest aktuella är att jag och Angelica delar upp oss. Det är nämligen svårt att hitta boenden som söker TVÅ personer. Jättetråkigt verkligen, tycker jag. Halva grejen att jag åkte var ju för att vi skulle bo tillsammans, men nu verkar det vara svårt.

Idag har jag letat jobb och skrubbat spisen. Ikväll måste jag lägga ut krokar för boende.

Rörigt inlägg men skyller på huvudvärk hä hä.

Inatt blir sista natten i mitt flickrum. Nu börjar det kännas, även om jag inte riktigt förstått det än. Det känns som att jag bara ska dit på en kortare resa, för att hälsa på Angelica, inte att jag ska dit och skaffa mig ett liv. På lördag ska vi på visningen för en lägenhet, eftersom att vi ska flytta ur den lägenheten vi har nu den sista mars. Imorse ringde Angelica och berättade att vi ska på brunch innan visningen och träffa en tjej som vi eventuellt ska dela en ny lägenhet med. Håller tummarna för lägenheten då.

Allmänt

Igårkväll kom den - resfebern. Jag kunde inte somna! Egentligen låg jag inte och funderade över själva London utan det var mer packningen. Den tar över mitt liv!

Om lite mindre än tre dygn får jag ge Angelica en stor kram! Sen får hon givetvis bära min tunga väska, för jag kommer skylla på mina dåliga leder. Satan vad jag ska utnyttja mina leder för att slippa undan saker. Diska? Nej, handleden du det. Skala potatis? Nej, handleden du vet. Dammsuga? Tror du jag orkar det med mina knän! Skura toaletten? Nej jag är så stel. Detta ska bli som en semester.Medan hon städar ska jag sitta på mitt arsel och tvinga henne att lyssna på musik jag gillar (som jag har saknat min musik).

Bokat och klart! På lördagmorgon åker jag från Arlanda (Tessan är du fortfarande ledig?)

Packningen börjar ta sig, dock svårt att sålla ut kläder; vad kommer jag använda och vad är totalt onödigt? Har skrivit en lista vilket är väldigt ovanligt för att vara mig. Inte det faktum att jag har en lista, det brukar jag ha, utan att jag faktiskt skrev den redan förra veckan. Jag känner mig i vanliga fall väldigt oorganiserad och alltid ute i sist minuten, men nu är jag ruskigt med i planeringen. Med andra ord, vad har jag glömt??? Säkert något viktigt. Vad är viktiga saker att ha med sig?

Efter en sjukt bra helg så har jag en riktigt pissig söndagkväll. Jag är hela världens lilla fiende som helst skulle sitta på en stol och muttra. Bitterheten flyttade in idag. Jag är så trött på att bete mig som ett litet barn. Att bo hemma när man är 27 skiljer sig faktiskt inte såå mycket från att vara 17 år och bo hemma. Man (läs: jag) kommer tillbaka till samma beteende som man hade förr. Hate it. Jag behöver hitta tillbaka till mig själv. Jag är klar med detta nu.

På tal om att vara klar, och samtidigt vara lite positiv. Imorgon ska det bokas biljett. På fredag åker jag. På fredagkväll landar jag på Gatwick airport. Äntligen!

Jo jag hamnde i den svarta soffan i fredags, otippat. Drama, skratt och spel fick avsluta min Ludvika-vistelse för den här gången.