Kom att tänka på en sak idag när jag kollade på mina juldukar.

När jag var liten så bodde vi i en liten by som heter Snöån. Till jul på tvn i vardagsrummet hade mamma alltid en duk som hon tyckte mycket om. Tror det var hennes farmors eller liknande, mitt minne sinar.

En dag när mamma gick förbi tvn såg hon att det var en fyrkant urklippt i duken. Jag var ju givetvis den första som misstänktes, i egenskap av ensambarn. Hon gick in på mitt rum där jag satt på golvet och lekte med Barbie. Hon ser en röd tygbit. Hon frågar mig: "Camilla är det du som klippt i duken?". Jag svarar: "Ja, jag var tvungen att ha en brudslöja till min Barbie".

Inga krusseduller, lika bra att erkänna. Mamma har sparat duken än idag som minne. Hon minns hur hennes fina duk blev förstörd och jag minns ett fantastiskt bröllop mellan Barbie och Ken.

På samma tv stod även en tomte som gungade i en gunga. Denna tomte gillade jag väldigt mycket kommer jag ihåg. Jag tog nämligen in den på mitt rum hela tiden och mamma ställde tillbaka den på tvn. Jag tog in den på mitt rum och mamma ställde tillbaka den på tvn....och så där höll vi på hela julen. Tror inte att jag vann den kampen, jag tror jag efter något år gav upp.

Känner mig riktigt pepp på julklappsshoppning nu. Har kommit på en sjukt bra grej till mina föräldrar. Det är lite över min prisklass men det är helt värt i fall det går hem. Om lillkusinen levererar så är det värt det. Pull some strings så att säga. Han har aldrig varit blyg förut så hoppas inte han har blivit det desto äldre han blivit.

Jag kommer ihåg flera tillfällen när han var kanske 5 år, då jag och Pernilla var med honom på McDonalds. Han drack alltid upp sin dricka innan han ätit upp maten och ville därför ha mer men hade inga pengar till det. Han bad oss gå fram och fråga om mer men det vägrade vi. Då gick den lilla halvmetern själv fram till disken och frågade om han kunde få mer cola, gratis då givetvis. Ingen kunde väl säga nej till de där bruna ögonen och han fick gratis påfyllning varje gång.

Om denna framåtanda håller i sig idag, 11 år senare, så är jag good to go och kommer bli grymt nöjd med min julklapp. Kom igen nu Ping!

Tack gode gud för kyla och pytte pytte snö. Jag är så fruktansvärt trött på regnväder och plusgrader. Jag tror aldrig att vädret har påverkat mig så mycket som det gjort den senaste tiden. Jag är konstant trött och seg. Det här har varit värre än alla så kallade höstdepressioner under åren som varit. Fast nu kanske det vänder, det är första december och snön valde att kika fram.

Första december jaa... Det innebär att det är dags att kolla på julkalendern. Så nu är det frukost och Sunes jul som gäller, den självklara julkalendern varje år. Jag skulle heller inte ha något emot att se Tomtar på loftet. Är det någon som kommer ihåg den? En norsk julkalender som kanal 5 sände några år. Sjukt kul enligt mig. Och om det är någon som vet var man kan se den så let me know!

Första julklappen är inhandlad, gött. Storkusin kan strykas från listan. Och på fredag bär det antagligen av till Västerås för julhandling.

Idag ska jag betala nyårsresan. Här ska det resas förstår ni. Långt in i skogen. Kommer att kosta en del, vilket jag inte tänkte på när det bestämdes...meen...jag får leta i jackor och väskor för att hitta cashen.