Idag var det sjukt nära att jag inte kom upp ur sängen.

Hade det inte varit för att jag glömde dra ner persiennerna inatt, vilket innebar att jag imorse vaknade till en LJUS lägenhet, så hade jag inte klivit upp.

Jag ställde mig framför spegeln och blev rädd när jag såg mig själv. Mina ögon såg ut som nyfödda kattungars. Jag började att sminka mig, men det blev fan inte bättre. Snarare sämre.

Så förlåt mina fellow OBSare, idag får ni se mig levande död.

Sedan såg jag mitt hår, och dog lite till.

Men tråkväder.

Okej det är gött att se hur det droppar från taken. Men...kan det inte droppa pga sol istället?

Ge mig vår nu.

Upprensning av lägenheten idag. Nya Camilla har försvunnit denna vecka. Men nu tog jag tag i mig själv.

Annars inte så vidare produktiv dag. Lyckades klara av ytterligare en film som jag har på datorn. Sjukt många.

Blaj idag...

Just ja, imorgon avgörs det. Hu.

Idag har jag börjat att välkomna våren.

Köpte två par tygskor. Ett par vita och ett par svarta.

Ja, jag vet att våren är lååångt borta i dessa krokar. Men måste börja vårpeppa mig.

Nästa projekt är en jacka. Så nu vet ni det.

Okej..jag ska inte överdriva nu och vara en drama queen.

Jag tyckte först att hon klippte mycket. Hon sa själv 1½ dm.

Jag dog typ. Men log och sa "Gud, det känns mycket lättare och skönare".

Tyckte att det var jättekort då jag träffade Tessan för en matdejt.

Nu när jag kom hem och tittade mig i spegeln tänker jag att det är en omöjlighet att hon kapat 1½ dm. Isf skulle mitt hår tidigare varit långt nedanför brösten. Och det var det väl ändå inte.

Men...jag måste vara en tönt och säga att jag saknar mitt hår.

Och nej, det är inte så stor skillnad. Men ni vet.

Okej...om mindre än tre timmar sitter jag där.

Verkar som jag utvecklat en frisörskräck.

Det ar 14 månader sen sist. Vet inte varför jag har väntat så länge. Hur som helst vet jag att jag kommer skämmas när jag kommer dit. Håller tummarna för att håret inte är allt för slitet.

Känns som att jag typ vill efterlikna min mamma. När hon var i min ålder hade hon hår ner till rumpan. Så långt börjar ju inte mitt bli.

Men...de får inte klippa för mycket. Jag är en fegis.

Du undrade vem jag brukade skylla på när jag var liten?

Jag är ensambarn. Inga syskon.

Min kusin är lika gammal som mig och bodde relativt nära mig fram till jag fyllde 7 och flyttade en mil längre in i skogen.

Jag ljög nog väldigt mycket kan jag tro. Mycket för att få uppmärksamhet.

Överdrev mina sjukdomar och vägrade ta medicin. Mamma hotade med att vi skulle åka till farbror doktorn.

Jag sa: "Ja då gör vi det."

Det gick så långt att vi flera gånger satt oss i bilen och åkte iväg. Mamma hotade mig gång på gång att jag skulle få stanna över natten.

Mitt svar: "Tar ni med er mina my little ponys när ni kommer imorgon?"

Jag fattade att de bluffade.

Jag hade en låtsaskompis (kanske var det han jag skyllde på?) som mina päron var tvugna att duka för.

Han hette Palo. Jobbade på ABB i Ludvika och bodde i Grängesberg.

På senare år har jag insett att detta var ganska creepy. För Palo måste varit ganska gammal.

Varför inte ha en låtsaskompis som var i min ålder?

Jag var liten. Under 6 år iallafall.

Det var jul. Och mamma hade en fin julduk på våran tv som hon tyckte om.

En dag hittade hon ett hål i ena kanten på duken. En urklippt fyrkant.

Hon går in till mig och frågar om det är jag som klippt i duken. Jag nekar (med en sax i handen). Till slut ser hon den lilla fyrkanten brevid mig.

Min förklaring var: "Men min barbie var tvungen att ha en brudslöja."

Mamma har sparat den duken som ett minne. Jag har inte sett den.

Förlåt mamma för att jag förstörde din duk.

Kom på att jag ska klippa mig imorgon

Eller okej...jag hade ställt en påminelse på mobilen som ringde nyss. Annars hade jag totalt glömt av det.

Så nu ska håret bort! Okej..så drastiska ska vi inte vara.

Men det var 14 månader sen sist. Så en del måste antaligen bort.

Mitt hår.....